I torsdagskväll, efter operationen så märkte jag att Rossi inte mådde så bra.. Han försökte kissa upprepade gånger, men lyckades inte. Han blev så deperat att han hoppade upp i sängen och satte sig för att kissa mitt framför mig. Det har aldrig hänt tidigare så då förstod jag att det var allvarligt. Jag ringde jourveterinären som sa att det kunde vara njursten och urinstop så jag var tvungen att komma in bumspåengång... Som jag är så blev jag ju livrädd, min snälla klasskompis som hämtade mig på sjukhuset var som tur vaken och han lånade ut sin bil till mig.
 
Kl 01 sätter jag mig i bilen och styr mot Strömsholms djursjukhus. När jag väl var framme så fick vi komma in på en gång och det första som hände var att veterinären plockade fram en låda för att se om han kunde kissa nu...
Till min stora lättnad så kunde han det, men det var fortfarande inte bra. Han satt sär i säkert 10 minuter och verkade ha ont. Så han fick smärtstillande och antibiotika och ska gå på det fram tills på fredag. Jag har ännu inte fått provsvar på om det var urinvägsinfektion eller kristaller i urinen så vi får se hur framtiden för min kisse kommer att se ut.

2000 kr kostade denna resa, det sved men det var det värt. Min älskade kisse måste ju må bra.
Jag var hemma igen halv fem på morgonen helt slut...


Älskade Snorkis

Igår kastrerades Mandi och det gick jättebra. Lämnade henne vid halv nio och hämtade henne vid tolv och då var hon hyffsat pigg. Stängde in henne i badrummet för att hon skulle få vara i fred. Men se det gick hon inte med på. Jag hörde hur hon försökte komma ut så jag gick och öppnade. Där låg hon på mage och såg allmänt förvirrad ut.. sen tog hon ett par stapplande steg ut i köket. Stängde in henne där i stället med sällskap av Rossi.

Hör något som skramlar till i köket och går ut för att kolla så att allt är väl, då har hon hoppat(!) upp till deras matskålar och sitter och äter. Aja tänkte jag kommer hon upp så kommer hon ner... det gjorde hon, med en kullerbytta. Borde kanske ha lyft ner henne. Men det gick bra som tur var.

Igår kväll var hon pigg och idag är det som om inget har hänt..


(mandi leker i örebro)

Heja Holm!

Fast han ser lite bister ut...

Vi tog med Sniffen ut i skogen när jag var i Halmstad sist.. hon älskar det...


Visst är hon vacker vår lilla tjej...

Kom på att jag har haft Sniff special och Rossi special men inget för Mandi.. Det går ju inte för sig.. Här kommer bilder på mitt senaste tillskott..

Mandi-doo som Håkan kallar henne..
     
De fyra första bilderna är tagna på katthemmet där jag hämtade henne.. Visst är dom underbart fina.

Gjorde fisk idag..
Tänkte vara lite snäll och ge kissekatterna lite fisk också..
Mandi gick fram, vände och sprang och gömde sig...
Rossi gick fram, luktade,  backade ett steg och skakade på framtassen så som han gör när han luktar på något han inte vill äta..

Tack så jävla mycket!

... på min första hundutställning. Ullis ställde Pax och tjejligan var ju självklart tvugna att åka och heja på honom.
Kl 09 i morse stod turkosa faran utanför dörren och jag (så snäll som jag är) ställde frivilligt upp att köra. Ett tips när man kör tukosa faran är att stänga att fönster och dörrar innan man startar den. Risken för att bli döv är annars ganska överhängande. Ett annat tips är att bromsa i tid.. ungefär en timme innan planerat stopp.

Väl i Karlskoga (botorps ridhus för att vara exakt) så upptäckte vi att vintern fortfarande härjar där. Fyyy sjutton så kallt det var. Jag hade klätt mig efter vädret i örebro. Där det var strålande sol och ganska varmt.

Det var mååånga hundar på utställningen och av alla de slag. Långa, korta, smala, tjocka, långnosade, plattrynade, nakna och väldigt väldigt håriga. Blev ganska kär i en långhårig chiuaua och några goldenvalpar. Enligt papprena så skulle det finnas en papillon på utställningen, men jag hittade den inte. Ingen är ju dock finare än Sniff.  Hon kan aldrig bli en utställningshund eftersom hon är feltecknad, men jag ser det som så att ingen papillon ser ut som sniff och därför är hon väldigt speciell, våran lilla tjej.


Första bilden på Sniffen som uppfödaren la ut på blocket. Vem tycker inte att det ansiktet är det sötaste i hela världen. Här syns tydligt hennes felteckning. En papillon ska ha samma färg runt ögonen.

Hur som helst, Pax och Ullis var superduktiga och fick med sig ett par rosetter hem. Grattis!

Kram

Har ju tidigare lagt ut en massa bilder på Sniff.. Nu är det Rossis tur.

Skaffade Rossi i november 2004 då var han 12 veckor, alltså han är nu 3 år och 5 månader. Älskar honom så mycket och många som träffar honom säger att han har en speciell personlighet som är ovanlig för en katt.

(Klicka på bilden för att få den större)
      

Min lilla kisse gillar att vara med på bild.. =)

Kram

I morgon i morgon fyller jag år... Hoppas att jag aldrig kommer att sluta älska min födelsedag. Jag ser fram i mot att bli äldre, att få börja jobba med mitt drömyrke, att få skaffa familj.. Ja allt sånt.

Idag ska jag till ICA supermarket och hämta mitt paket från ellos.. har ju inte råd att handla något, men jag var tvungen att ha ett par nya jeans eftersom mina trillar sönder. Får ta det på kontot och betala av det. Dumt som fan men vad gör man inte, kan ju inte gå utan byxor.

Sen ska jag till stadsbiblioteket och se om jag hittar något bra om Buddhismen.

Vad ska jag göra sen? Träna kanske, det är ju över en vecka sedan, så kan vi ju inte ha det!

Om tre dagar åker jag till H och Sniff i Halmstad!! Längtar så =)
Lägger ut lite bilder på söta sniffen...

     (klicka på bilderna för att få dem större)

Jag undrar verkligen vad som hände här hemma idag...



Hur lyckades dom liksom?

Rossi 3 år på sin tron. Här har han full koll på vad Mandi pysslar med.



Mandi snart 7 mån. Kom hit för inte så länge sedan från Örebro Katthem. Hon har börjat anpassa sig och är inte fullt så rädd längre. Här sitter hon och kika på mitt akvarium som jag har som skärmsläckare.



Sniff min och H's papillontik. Hon är 1½ år och bor nere i Halmstad hos sin pappa. Saknar dom varje minut varje dag. Hela tiden... 

Kram!