I fredags innan H skulle komma hit så var jag tvungen att tvätta några kläder i all hast. Men när jag kommer ner och ska ta nyckeln till tvättstugan så finns dom inte där.  Stressad som jag är så blir jag galen. Brukar inte bry mig om sådana saker. Men vi skulle ju ha fest på lödagen och var tvungen att tvätta.
Så jag beger mig till lägenheten där han bor.. men han var självklart inte hemma. Så jag tågar hem i min ilska och skriver en lapp som jag sätter på tvättstugedörren. Hittade tillslut en annan tvättid så det löste sig.
Sedan möter jag denna kille i tvättstugan och han ber på sina bara knän om ursäkt. Så snäll som jag är kan jag ju inte vara arg. Idag när jag kommer hem så har han skickat ett kort med med en trisslott och ännu en ursäkt.

Jag blev så glad! Jag menar han hade ju kunnat strunta i det, men han la ner tid på att hitta ett kort, köpa en trisslott och skriva en ursäkt.  Sådana människor gillar jag. =)

Kram!